hagelinskan

känner du igen känslan när man träffar en människa för första gången och det känns som om man känt varandra hur länge som helst?
att allt bara klaffar - värderingar, tankar och humor och man tror att allt är riggat? man nästan väntar på att någon ska säga: AHA! DU ÄR MED I DOLDA KAMERAN!
mitt i allt detta med pappa har jag träffat en sån människa. en människa jag verkligen kan vara mig själv med, någon som jag får sån underbar energi av, en människa som får fram det bästa ur mig.
tack för att du får mig att le sådär fånigt.